Kakor på
Pressmeddelande
Senast uppdaterad:
Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har stigit med över 20 procent det senaste året, visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI). Inte sedan början av talet har matpriserna ökat så mycket på ett år i Sverige.
Livsmedel och alkoholfria drycker blev 20,95 procent dyrare mellan februari i fjol och februari i år, enligt den senaste statistiken.
– Under och talen ökade livsmedelspriserna också mycket, men inte lika snabbt som de gör nu. Vi får gå tillbaka till för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB.
Prisutvecklingen på livsmedel är bred, men några undergrupper sticker ut: Fetter, ägg och mejeriprodukter har alla stigit med över 30 procent i pris det senaste året.
Enskilda produkter
Sett till enskilda produkter sticker däremot ett par grönsaker ut.
– Priserna på purjolök och blomkål har stigit med nästa 80 procent det senaste året.
Faktum är att endast en livsmedelsprodukt i KPI minskat i pris jämfört med februari i fjol: salladskål, vars pris sjunkit med 1,5 procent de senaste tolv
Kakor på
Årsförändringen av konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) är det officiella måttet på inflation i Sverige. KPIF baseras på en korg av varor och tjänster som SCB beräknar prisutvecklingen på. Prisutvecklingen för de olika konsumtionsgrupperna i korgen skiljer sig mycket åt, vissa pendlar upp och ner från månad till månad, medan andra genomgående har en hög eller låg utvecklingstakt. Den sammantagna inflationen i Sverige är ett sammanvägt index av cirka olika elementäraggregat av tjänster och produkter, som kan delas in i olika huvudgrupper. Till januari varje år uppdateras denna korg och varor och tjänster försvinner och tillkommer utifrån vad hushållen faktiskt konsumerar.
Boendekostnaden ökade mer än inflationen
KPIF-korgen delas in i 12 huvudgrupper efter konsumtionsändamål, där boendekostnaderna står för den största andelen följt av livsmedel.
Boendeposten har högst vikt i KPIF-korgen
Genomsnittlig prisförändring samt vikt i konsumtionskorgen
Kakor på
Snabba fakta
Senast uppdaterad:
Inflation betyder att priserna stiger i allmänhet, så att du kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Det kan finnas olika orsaker till att priserna stiger, som ökad efterfrågan eller högre produktionskostnader. Riksbanken i Sverige har som uppgift att hålla inflationen stabil, runt 2 procent.
På denna sida
Inflationen den senaste månaden
Förändring jämfört med samma månad föregående år
M01 0,9
När den allmänna prisnivån stiger råder det inflation, vilket gör att värdet på pengar sjunker. Du behöver då öka dina inkomster för att du ska ha samma köpkraft, alltså kunna konsumera lika mycket som tidigare.
Motsatsen till inflation kallas deflation, och innebär att den allmänna prisnivån sjunker.
SCB mäter inflationen genom att mäta priser
Man kan mäta inflationen på flera olika sätt, oftast genom att mäta priser och jämföra dem över tid i ett prisindex. I Sverige är förändringen i konsumentprisindex (KPI) det vanligaste måttet på inflation.
KPI visar prisutvecklingen för alla de produkter och tjänster
Höjda matpriser
Ökade priser på bränsle,energi och spannmål, leverantörskedjor som påverkats av Covid19, inflation, geopolitisk oro och den svaga svenska kronan. Det är de huvudsakliga faktorerna som har lett till att matpriserna ökat kraftigt den senaste tiden. Trenden ser ut att hålla i sig, eftersom Rysslands krig i Ukraina både späder på effekterna och gör det svårt att förutsäga framtiden.
Varför blir maten dyrare?
Det korta svaret är att högre priser på bränsle, energi, spannmål och mineralgödsel leder till högre matpriser.
Matproducenter och lantbruk har fått kraftigt ökade kostnader. Bränslet till frakt, transporter och nödvändiga lantbruksmaskiner liksom reservdelar har blivit avsevärt dyrare.
Europas höga energipriser innebär ökade kostnader för att driva moderna lantbruksanläggningar, energikrävande odling och fabriker. De högre energipriserna har även drivit upp priset på mineralgödsel kraftigt, eftersom det är en energikrävande process att tillverka gödsel.
Priset på spannmål som råvara och som djurfoder har ökat. Det ökande spannmålspriset hänger ihop med bristande tillgång i krigets skugga, dyrare gödsel och variationer i skördar.
Bristen på konkurren
.
Kakor på
Snabba fakta
Senast uppdaterad:
Inflation betyder att priserna stiger i allmänhet, så att du kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Det kan finnas olika orsaker till att priserna stiger, som ökad efterfrågan eller högre produktionskostnader. Riksbanken i Sverige har som uppgift att hålla inflationen stabil, runt 2 procent.
På denna sida
Inflationen den senaste månaden
Förändring jämfört med samma månad föregående år
| M01 | 0,9 |
|---|
När den allmänna prisnivån stiger råder det inflation, vilket gör att värdet på pengar sjunker. Du behöver då öka dina inkomster för att du ska ha samma köpkraft, alltså kunna konsumera lika mycket som tidigare.
Motsatsen till inflation kallas deflation, och innebär att den allmänna prisnivån sjunker.
SCB mäter inflationen genom att mäta priser
Man kan mäta inflationen på flera olika sätt, oftast genom att mäta priser och jämföra dem över tid i ett prisindex. I Sverige är förändringen i konsumentprisindex (KPI) det vanligaste måttet på inflation.
KPI visar prisutvecklingen för alla de produkter och tjänster
Höjda matpriser
Ökade priser på bränsle,energi och spannmål, leverantörskedjor som påverkats av Covid19, inflation, geopolitisk oro och den svaga svenska kronan. Det är de huvudsakliga faktorerna som har lett till att matpriserna ökat kraftigt den senaste tiden. Trenden ser ut att hålla i sig, eftersom Rysslands krig i Ukraina både späder på effekterna och gör det svårt att förutsäga framtiden.
Varför blir maten dyrare?
Det korta svaret är att högre priser på bränsle, energi, spannmål och mineralgödsel leder till högre matpriser.
Matproducenter och lantbruk har fått kraftigt ökade kostnader. Bränslet till frakt, transporter och nödvändiga lantbruksmaskiner liksom reservdelar har blivit avsevärt dyrare.
Europas höga energipriser innebär ökade kostnader för att driva moderna lantbruksanläggningar, energikrävande odling och fabriker. De högre energipriserna har även drivit upp priset på mineralgödsel kraftigt, eftersom det är en energikrävande process att tillverka gödsel.
Priset på spannmål som råvara och som djurfoder har ökat. Det ökande spannmålspriset hänger ihop med bristande tillgång i krigets skugga, dyrare gödsel och variationer i skördar.
Bristen på konkurren
.