Maktrelation
Maktrelation är begrepp inom samhällsvetenskapen som syftar på det sätt på vilket makt utövas och fördelas mellan olika individer, grupper eller institutioner i samhället. Maktrelationer är en central aspekt i studiet av sociala och politiska strukturer och spelar en viktig roll i att forma och påverka samhällets utveckling över tid.
Maktrelationer kan innefatta både formell och informell makt, och kan ta många olika former beroende på samhällskontext och maktdynamik. De kan vara öppna eller dolda, direkta eller indirekta, och kan påverka allt från politisk beslutsfattande till sociala normer och värderingar. Maktrelationer kan också påverka fördelningen av resurser och privilegier i samhället, vilket kan leda till ojämlikhet och diskriminering. Maktrelationer kan förstärka eller utmana befintliga maktordningar, som i sin tur kan påverka vem som har tillgång till makt och inflytande i samhället.
Specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på ras, kön och samhällsklass, synliggörs med intersektionalitet.
Maktrelationer och maktordningar är relaterade begrepp men inte exakt samma sak. Maktrelationer avser rela
Makt
- En "makt" kan även syfta på en suverän stat.
Makt är ett begrepp inom sociologi, teologi, organisationsteori och filosofi, som beskriver förmågan att driva igenom sin vilja och påverka andras handlingar eller beslut. Makt baseras på tillgången till olika maktresurser, såsom ekonomiska, politiska, eller sociala resurser, och kan utövas med eller utan motstånd från andra aktörer.. Makt kan utövas direkt genom konkreta handlingar, eller indirekt när påverkan sker genom exempelvis lagar, normer eller strukturer.[1]
Maktbegreppet är värdeladdat eftersom det berör frivillighet respektive tvång i människors handlande. Inom nationalekonomin utgår man huvudsakligen från att mänskligt handlande bygger på fri vilja medan man inom sociologi och statsvetenskap ägnat maktbegreppet stort intresse.[1]
I politisk ideologi utgår liberalism från individens fria vilja, medan socialismens och feminismens idéer präglats av maktordningar mellan olika grupper. Maktutövning och ojämlik tillgång till maktresurser kan förenklat ses som en motsats till frihet, men maktutövning och maktresurser kan i andra sammanhang vara nödvändiga för att kunna uppnå eller skydda frihet.
Pen
Makt är ett stort begrepp som kan betyda många olika saker. Det kan vara makten att kontrollera någon annan, makten över sitt eget liv eller makten att påverka omvärlden och förändra samhället. Alla människor befinner sig i någon slags maktposition.
Vad menas egentligen med makt?
Maktresurser är det som ger oss makt. Texten tar upp pengar, utbildning, medborgarskap, kontakter, yrke och inflytande i media. Andra exempel är erfarenheter, kvalifikationer och hur man följer normen. Texten tar upp tre olika typer av makt.
Vilka olika makt finns det?
Ekonomisk makt: Folk som har pengar och kan utnyttja dessa till att kontrollera eller påverka andra människor. Politisk makt: Folk som genom tal & propagering kan påverka andra personer till sin vilja. Både på gott & ont. Militär makt (Krigs makt): USA är ett lysande exempel på ett land som har krigsmakt.
Vad ger oss makt?
Genom språk kan vi alltså utöva makt. Med hjälp av språket kategoriserar vi vår värld, formar våra tankar och uttrycker oss själva och våra behov i samspel med andra. Kunskap, känslor, minnen och erfarenheter finns alla lagrade i språket, av denna anledning spelar språket en central
Maktbalans
Maktbalans är en definition av inom- eller mellanstatliga relationer och intressen utifrån ett makt- och jämviktsperspektiv.
På ett nationellt plan skall dels maktfördelning verka för maktbalans, se vidare maktdelningsprincipen. Dels fungerar olika politiska partier som representanter för olika grupper i samhället, och genom allmänna val är det tänkt att de valda makthavarna skall balansera intressegrupper i proportion till det stöd de har, eller hur stor grupp de representerar.
Internationell maktbalans
Doktrinen för den internationella rätten grundas på idén att stater har olika mycket makt, att makt är mätbart, och teorins inneboende målsättning är staters oberoende.
Teorin om maktbalansen skapades under antiken med Platon och Polybios, och vidareutvecklades av Niccolò Machiavelli och David Hume. Framför allt grundar den sig på diplomatisk strategi, och söker därigenom undvika krig; i strategin ingår som regel en nationell armé i syfte att avskräcka försök till hegemoni. Senare teorier inbegriper instanser av mellanstatliga koalitioner som ska verka i syfte att avväpna försök till maktövertaganden och därigenom bibehålla
.