Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten
Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten
Innehåll
Beslut vid regeringssammanträde den 28 majSammanfattning av uppdraget
Den tekniska utvecklingen och framväxten av internet har inneburit positiva förändringar för yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Utvecklingen har emellertid också medfört att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten tagit nya former. Samtidigt är strafflagstiftningen på området till viss del ålderdomlig. En särskild utredare ska därför göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet, särskilt när det gäller hot och andra kränkningar. Utredaren ska analysera om det straffrättsliga skyddet är ändamålsenligt eller om det bör förändras. I översynen ska utredaren särskilt ta ställning till om . straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning och - om det behövs - andra straffbestämmelser till skydd för den personliga integriteten bör förtydligas, utvidgas eller ändras på något annat sätt,. det straffrättsliga skyddet bör kompletteras när det gäller spriEn straffrättslig reglering mot intrång i privatlivet genom spridning av integritetskänsliga uppgifter
Regeringens förslag: Ett nytt brott införs i 4 kap. brottsbalken.
Regleringen ska träffa den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida
– bild på eller annan uppgift om någons sexualliv, – bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd, – bild på eller annan uppgift om att någon har utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,
– bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller – bild på någons helt eller delvis nakna kropp.
Straffansvar ska gälla endast om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Det ska inte
dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig.
Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens även om den lagtekniska utformningen avviker från regeringens förslag i vissa delar. Utredningen föreslår i en avslutande punkt att även spridning av annan liknande bild eller uppgift om någons privatliv ska vara straffbelagd.
Remissinstanserna: Ett flertal remi
Stig Strömholm och vägen till ett skadeståndsrättsligt integritetsskydd
Av postdoktor Johanna Chamberlain[1]
Denna text inleder en artikeltriad i detta nummer om utvecklingen av det svenska integritetsskyddet under det senaste halvseklet. De tre bidragen tar sin utgångspunkt i ett jubileumsseminarium som hölls till Stig Strömholms ära hösten , där ämnet diskuterades ur flera olika rättsliga perspektiv. I denna text står skadeståndsrätten i fokus. Skadeståndsrättsliga förstärkningar av integritetsskyddet har ofta utmanats och debatterats, men under senare år har ett flertal förändringar ändå skett med ett starkare skydd som följd. I texten kopplas dessa förändringar till dels Strömholms insatser på området, dels den inverkan som de samhälleliga fenomenen digitalisering och globalisering fått på juridiken.
1 Inledning
Den 16 september firades Stig Strömholms årsdag med ett seminarium i Universitetsaulan i Uppsala. Strömholm är professor emeritus i civilrätt med internationell privaträtt och var rektor för Uppsala universitet – Bland hans omfattande vetenskapliga (och skönlitterära) produktion har nog den uppskattade läroboken i allmän rättslära ”Rätt, rättskällor oc
Ny avhandling: Skyddet av privatlivet i svensk rätt
En tidigare partner eller klasskamrat lägger ut en känslig bild av en annan person på internet utan att det finns samtycke. Personen på bilden får reda på vad som har hänt, kanske genom ryktesspridning på skolan. Den drabbade upplever oro, ångest, sömnsvårigheter och depression. Så kan ett exempel på skada genom intrång i privatlivet se ut.
Säkra en fredad sfär
Privatlivet är ett skyddsintresse som länge har diskuterats i rättsliga sammanhang. Det tycks råda enighet om behovet av att säkra en fredad sfär för den enskilda och utforma ett skydd mot olika typer av intrång – men därefter uppstår en rad frågor som tenderar att bromsa utvecklingen på området. Hur ska bedömningen av vad som är skyddsvärt egentligen gå till, när det rör sig om ett så pass svårdefinierat och abstrakt värde? Inom vilken rättslig disciplin hör skyddsintresset hemma, och hur bör eventuella sanktioner vid intrång se ut? Är det möjligt att förena ett förstärkt integritetsskydd med våra grundläggande nationella principer om yttrandefrihet, tryckfrihet och handlingsoffentlighet? Hur ska enskilda kunna behålla kontrollen över sina personuppgifter i dagens di
.