Inspirerande lärmiljöer i förskolan
Publicerad:
Vårt prioriterade mål i Ödåkras förskoleområde är att &#;lärmiljön är inspirerande och väcker nyfikenhet och lust att lära. Här finns utmaningar för varje barn&#;. Vad innebär då det?
Målet är att barnen på våra förskolor ska mötas av en lärmiljö som är varierande och utmanande. En lärmiljö som inspirerar, uppmuntrar barnens nyfikenhet och kreativitet. En lärmiljö där vårt tema, arbetet med språkaktionen, är levande under hela dagen. Barnen ska få möta en lärmiljö med tillgängligt material, som utmanar till att vilja och våga prova nya erfarenheter, både enskilt och tillsammans med andra. En lärmiljö som berikas av närvarande pedagoger, som aktivt lyssnar till barnens tankar och idéer. Våra lärmiljöer ska ge utrymme för alla delar i läroplanen. I detta blogginlägg tänkte jag ge er en inblick i hur dessa mål kan tolkas i några av de olika miljöerna från Ödåkras förskolor.
Föräldrarna hj&aum
Tillgängligt lärande diskuteras alltmer i svenska förskolor, men vad menar man egentligen med att en förskola är tillgänglig? Och vad behöver man göra för att den ska bli det? Det ska jag försöka reda ut i den här artikeln.
Med tillgängliga lärmiljöer avses sådana miljöer som i sin helhet är anpassade så att alla barn kan känna sig delaktiga, lära sig och utvecklas i enlighet med det uppdrag som förskolan har utifrån Läroplan för förskolan, Lpfö 18. På så sätt är tillgängligheten kopplat till det som brukar kallas förskolans kompensatoriska uppdrag. Det innebär att förskolan ska stötta varje barns utveckling så att alla barn får samma möjligheter att ta sig an livet och lärandet i ett livslångt perspektiv. Meningen med att skapa en tillgänglig förskola är alltså att se till att alla barn utifrån sina förutsättningar får möjligheter att lära sig och utvecklas på det sätt som beskrivs i läroplanen.
”En viktig förutsättning för lärande är barnets syn på sig självt som lärande varelse.”
Man kan dela upp tillgängligheten i förskolemiljön i några viktiga pusselbitar, nämligen det som sker i förskolans fysiska, sociala respektive pedagogiska miljö. Det är en definition som
I skollagen beskrivs undervisning som de målstyrda processer som syftar till att någon lär sig och utvecklas (SOU ). Undervisning är alltså de aktiviteter där förskolepersonalen har en idé om vad den vill åstadkomma i form av läroplansbundet lärande, det sätt som förskolläraren har för att påverka lärandet. Lärandet sker inom den individ som lär sig. Barnet kan lära sig i en undervisningsaktivitet som organiserats av förskolepersonal, genom att samspela med kamrater eller genom utforskande på egen hand.
En utvecklande lärmiljö uppmuntrar barnet till lärande genom att vara rik på möjligheter att utforska och experimentera, samtidigt som den erbjuder social trygghet. En undervisningsmiljö innebär att en pedagog också är aktiv i miljön. Undervisningsmiljön bör fungera kompensatoriskt, det vill säga utveckla alla barns kompetenser, förmågor och färdigheter i enlighet med läroplanens intentioner.
I ett av mina senaste forskningsarbeten har jag haft förmånen att besöka förskolor för att observera lärandeaktiviteter och efteråt intervjua den personal som planerat och ansvarat för aktiviteten (Pihlgren, , ). Resultatet kan kategoriseras i fem olika undervisningsmiljöer, vilka ly
Om man tänker på förskolan som en plats där de flesta av Sveriges barn mellan ett och fem år vistas sju till tio timmar om dagen, cirka 43 timmar i veckan, kan man nästan få en svindlande känsla för hur enormt viktig plats det är för barnen, för samhället och för framtiden.
Jag tror att det är viktigt att tillsammans tänka utifrån så stora perspektiv för att få en känsla för hur viktiga vi är som personal och att de val vi gör spelar stor roll och får konsekvenser för barnen. Vi behöver förstå varför vi arbetar på ett visst sätt och varför vi erbjuder den miljö vi gör.
Barn vill själva använda hjärnans fulla kapacitet och uppleva med alla sina sinnen och hela sin kropp. Vi ska inte vara de som tar död på kreativiteten genom att ge dem material som är stereotypt med förutbestämt resultat, genom att inte lyssna på deras teorier eller inte försöka se vilka strategier de har för lek och lärande.
Det är förvånande att det fortfarande i många förskolors fönster hänger mallar av till exempel en blomma som alla barnen har fått färglägga. Hur tänker man då om barns förmågor, kreativitet och lärande? Tror vi inte mer om dem än att de kan färglägga en mall? Resultat blir lika för al
.
Tillgängligt lärande diskuteras alltmer i svenska förskolor, men vad menar man egentligen med att en förskola är tillgänglig? Och vad behöver man göra för att den ska bli det? Det ska jag försöka reda ut i den här artikeln.
Med tillgängliga lärmiljöer avses sådana miljöer som i sin helhet är anpassade så att alla barn kan känna sig delaktiga, lära sig och utvecklas i enlighet med det uppdrag som förskolan har utifrån Läroplan för förskolan, Lpfö 18. På så sätt är tillgängligheten kopplat till det som brukar kallas förskolans kompensatoriska uppdrag. Det innebär att förskolan ska stötta varje barns utveckling så att alla barn får samma möjligheter att ta sig an livet och lärandet i ett livslångt perspektiv. Meningen med att skapa en tillgänglig förskola är alltså att se till att alla barn utifrån sina förutsättningar får möjligheter att lära sig och utvecklas på det sätt som beskrivs i läroplanen.
”En viktig förutsättning för lärande är barnets syn på sig självt som lärande varelse.”
Man kan dela upp tillgängligheten i förskolemiljön i några viktiga pusselbitar, nämligen det som sker i förskolans fysiska, sociala respektive pedagogiska miljö. Det är en definition som
I skollagen beskrivs undervisning som de målstyrda processer som syftar till att någon lär sig och utvecklas (SOU ). Undervisning är alltså de aktiviteter där förskolepersonalen har en idé om vad den vill åstadkomma i form av läroplansbundet lärande, det sätt som förskolläraren har för att påverka lärandet. Lärandet sker inom den individ som lär sig. Barnet kan lära sig i en undervisningsaktivitet som organiserats av förskolepersonal, genom att samspela med kamrater eller genom utforskande på egen hand.
En utvecklande lärmiljö uppmuntrar barnet till lärande genom att vara rik på möjligheter att utforska och experimentera, samtidigt som den erbjuder social trygghet. En undervisningsmiljö innebär att en pedagog också är aktiv i miljön. Undervisningsmiljön bör fungera kompensatoriskt, det vill säga utveckla alla barns kompetenser, förmågor och färdigheter i enlighet med läroplanens intentioner.
I ett av mina senaste forskningsarbeten har jag haft förmånen att besöka förskolor för att observera lärandeaktiviteter och efteråt intervjua den personal som planerat och ansvarat för aktiviteten (Pihlgren, , ). Resultatet kan kategoriseras i fem olika undervisningsmiljöer, vilka ly
Om man tänker på förskolan som en plats där de flesta av Sveriges barn mellan ett och fem år vistas sju till tio timmar om dagen, cirka 43 timmar i veckan, kan man nästan få en svindlande känsla för hur enormt viktig plats det är för barnen, för samhället och för framtiden.
Jag tror att det är viktigt att tillsammans tänka utifrån så stora perspektiv för att få en känsla för hur viktiga vi är som personal och att de val vi gör spelar stor roll och får konsekvenser för barnen. Vi behöver förstå varför vi arbetar på ett visst sätt och varför vi erbjuder den miljö vi gör.
Barn vill själva använda hjärnans fulla kapacitet och uppleva med alla sina sinnen och hela sin kropp. Vi ska inte vara de som tar död på kreativiteten genom att ge dem material som är stereotypt med förutbestämt resultat, genom att inte lyssna på deras teorier eller inte försöka se vilka strategier de har för lek och lärande.
Det är förvånande att det fortfarande i många förskolors fönster hänger mallar av till exempel en blomma som alla barnen har fått färglägga. Hur tänker man då om barns förmågor, kreativitet och lärande? Tror vi inte mer om dem än att de kan färglägga en mall? Resultat blir lika för al
.