Kakor på
Förstagångsväljare röstar om föräldrarna röstar
Redan vid röstningsdebuten finns skillnader i valdeltagande när förstagångsväljare, de som uppnått rösträttsålder sedan senaste riksdagsvalet, delas upp i grupper som jämförs. På totalen sjönk valdeltagandet bland förstagångsväljarna från 86 till 84 procent mellan riksdagsvalen och Valdeltagandet är högre bland förstagångsväljare som går eller har gått ett studieförberedande program i gymnasieskolan än bland dem som går eller har gått ett yrkesförberedande program. Det finns även tydliga skillnader efter svensk och utländsk bakgrund samt beroende på föräldrars utbildningsnivå. Det starkaste sambandet för förstagångsväljares röstande är dock att ha minst en förälder som röstar i valet.
Valdeltagande påverkas av resurser och social kontext
Förutom ålder och födelseland kan man för hela gruppen röstberättigade svenska medborgare konstatera att valdeltagandet varierar mellan olika grupper, framför allt sett till socioekonomiska aspekter. Personer som är sammanboende, är sysselsatta, har en eftergymnasial utbildningsnivå eller har hög inkomst röstar i större utsträckning än ensamstående, arbetslösa eller sjuka, med fö
Kakor på
Nästa publicering: Ingen planerad
Statistiken visar valdeltagandet i olika grupper i samhället, bland annat uppdelat på län, kön, ålder, inkomst och civilstånd. Resultaten är ett komplement till röstsammanräkningen som visar valdeltagandet totalt sett och i olika regioner.
Hitta på sidan
Statistiknyheter
Tabeller och diagram
Tabeller i Statistikdatabasen
Riksdagsval
Namn Datum Valdeltagande i riksdagsval bland samtliga röstberättigade efter kön och ålder (urvalsundersökning). Valår - Valdeltagande i riksdagsval bland svenska medborgare folkbokförda i Sverige efter kön och ålder (urvalsundersökning). Valår - Valdeltagande i riksdagsval bland svenska medborgare boende utomlands efter kön och ålder (urvalsundersökning). Valår - Valdeltagande i riksdagsval efter region, kön och bakgrundsvariabler. Antal röstberättigade och andel röstande. Valår - Valdeltagande i riksdagsval bland svenska medborgare folkbokförda i Sverige efter län, kön och ålder Kakor på
Snabba fakta
Senast uppdaterad:
I det senaste riksdagsvalet deltog 84,2 procent av dem som fick rösta. Det var en minskning med tre procentenheter jämfört med Även valdeltagandet i valen till kommun- och regionfullmäktige minskade.
Det hittills högsta valdeltagandet i ett riksdagsval var , då 91,8 procent av dem som fick rösta deltog. Även i valet var valdeltagandet över 91 procent. Efter det minskade valdeltagandet successivt under och talen och nådde som lägst 80,1 procent
Tabellinnehåll Valdeltagande i riksdagsval, procent 90,8 91,8 90,7 91,4 89,9 86,0 86,7 86,8 81,4 80,1 82,0 84,6 85,8 87,2 84,2 Valdeltagande i regionfullmäktigval, procent 90,7 90,5 89,2 89,8 88,0 84,2 84,0 84,3 78,1 77,5 78,8 81,0 82,4 83,7 80,2 Valdeltagande i kommunfullmäktigval, procent 90,5 90,4 89,0 89,6 87,8 84,0 84,3 84,4 78,6 77,9 79,4 81,6 82,8 84,1 80,5 Därefter vände trenden och det blev återigen blivit allt vanligare att rösta i riksdagsvalet. Det ökade i fyra på varandra följande val, men i det senaste valet minskade valdeltagandet, och blev
Kakor på
Allmänna val, valdeltagandeundersökningen:
Statistiknyhet från SCB
Valdeltagandet ökade i års val, men inte i alla grupper. I riksdagsvalet steg valdeltagandet bland unga och äldre. Det steg också bland inrikes födda men inte bland utrikes födda. Även utlandssvenskar och utländska medborgare röstade i liten utsträckning.
År var första gången val till Europaparlament, riksdag, landstings- och kommunfullmäktige hölls under samma år. I riksdagsvalet ökade valdeltagandet med 1,2 procentenheter till 85,8 procent. Det är tredje riksdagsvalet i rad som andelen röstande ökar. Motsvarande ökningar i valen till landstings- och kommunfullmäktige var totalt sett 1,4 respektive 1,3 procentenheter. I valet till Europaparlamentet ökade valdeltagandet med 5,5 procentenheter till 51,1 procent. Det var första gången som över hälften av de röstberättigade röstade i ett svenskt EU-val.
Även om andelen röstande ökade fanns det i års val betydande skillnader i valdeltagande mellan olika grupper. Bland annat kan fortfarande konstateras att andelen röstande är mindre bland ensamstående, lågutbildade, de med lägre
.