Var femte utrikesfödd har en otrygg anställning
Utrikesfödda har i större utsträckning tidsbegränsade anställningar.
Siffror visar att i jämförelse med inrikes födda uppgår skillnaden till 8,2 procentenheter för hela arbetsmarknaden.
Förra året hade 13,6 procent av de inrikes födda tidsbegränsade anställningar. Medan motsvarande siffra för utrikes födda var 21,8 procent.
– De utrikesfödda har färre alternativ, de har större desperation att få ett jobb. Har man så dåligt förhandlingsläge, då är man beredd att ta de här jobben, säger Tomas Berglund, professor i sociologi på Göteborgs universitet och expert på tidsbegränsade anställningar.
Siffrorna visar också att bland de utrikes födda har kvinnor oftare otrygga jobb.
En fjärdedel har tidsbegränsade anställningar – medan en femtedel av de utrikesfödda männen har den typen av arbete.
När det gäller inrikes födda ser det annorlunda ut. Av männen har 11,6 procent otrygga anställningar medan samma gäller för 15,7 procent av kvinnorna.
Siffrorna som SCB har tagit fram för Arbetets räkning handlar om alla tidsbegränsade anställningsformer: vikarie, timanställning, allmän visstidsanställning, provanställning, praktik, säsongar
Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden
Lägre sysselsättning och högre arbetslöshet
Generellt är utrikes födda oftare arbetslösa och i lägre utsträckning sysselsatta än svenskfödda. Till följd av de utrikes föddas lägre arbetskraftsdeltagande är skillnaden i arbetslöshet något mindre än skillnaden i sysselsättning.
Flyktingar och flyktinganhöriga i Sverige erbjuds integrationsinsatser som i en internationell jämförelse är omfattande. Trots detta tar det i regel lång tid innan gruppen kommer i arbete (Forslund ; Engdahl och Liljeberg ).
Kontakten med arbetsmarknaden mätt som arbetsinkomst
Forslund () studerar flykting- och anhöriginvandrare som invandrat någon gång mellan och De visar att tre år efter invandring har ungefär 60 procent av de nyanlända haft någon förvärvsinkomst, men endast 30 procent har haft en mer stabil inkomst.
Engdahl och Liljeberg () ser liknande mönster. De studerar dem som kom till Sverige som flyktingar eller flyktinganhöriga – Ef
Utrikesf&#;ddas erfarenheter tas inte till vara
Ungefär 20 procent av den svenska befolkningen är födda i ett annat land. De som tar sig in på arbetsmarknaden får lägre löner och dessutom mindre kvalificerade uppgifter än vad de är utbildade för.
Andrey Tibajev, doktor i etnicitet och migration vid Linköpings universitet, som skrivit avhandlingen, säger att en del av skillnaderna kan förklaras med sämre språkkunskaper och kontaktnät och att viss yrkeskunskap är specifik för det land man kommer ifrån.
– Till exempel är det svårt för en jurist från Tyskland att ha samma kunskaper om det svenska rättssystemet som någon med svensk utbildning, säger Andrey Tibajev.
Men hans forskning visar att trots att man lär sig språket, validerar och kompletterar sina kunskaper så finns det fortfarande ett glapp mellan utrikes- och inrikes födda svenskar.
– Det är svårt för de allra flesta att nå samma position och lön som i hemlandet, säger Andrey Tibajev.
Inhemsk utbildning en väg framåt
Enligt honom beror det bland annat på att arbetsgivare inte värderar utrikes föddas utbildning och erfarenheter lika högt som personer födda i Sverige. För att komma till rätta med problemet tror
.
.