Räta ut en stålplåt
Steg 1
Placera ena kanten av stålplattan mellan rullevalsens främre klämrullar.
Steg 2
Justera den främre klämrullen på kraftrullen till stålplåtens tjocklek genom att trycka på knappen som styr längden på den nedre rullen tills den tar fast stålplattan. Dra inte fast stiftrullarna, eftersom det kommer att förvränga metallplattan.
Steg 3
Tryck ner kontrollreglaget för att sänka böjningsrullen. Böjningsrullen måste vara lägre än den låga nyplullen så att du inte rullar stålplattan.
Steg 4
Tryck på framåtvalskontrollknappen på strömrullen för att skicka stålplattan genom rullen.
Steg 5
Placera den raka kanten på stålplattan efter att den har gått ut ur kraftrullen för att kontrollera att stålplattan har rakt ut. Om stålplattan fortfarande deformeras, ta bort den raka kanten från plattan och fortsätt till steg 6.
Steg 6
Placera stålplåten tillbaka i framknippningsrullarna och tryck på knappen för att höja bakböjningsrullen något.
Steg 7
Upprepa steg 4 och 5. Fortsätt processen tills stålplattan är rak. Om du rullar över stålplattan, vänd plattan över, sänk bakböjningsvalsen och kör stålplattan tillbaka genom kraftHållfasthetslära
Hållfasthetslära är en teknologisk disciplin som beskriver förhållandet mellan mekaniskakrafter och deformerbarakroppar. Teorin är baserad på klassisk mekanik med Newtons rörelselagar, men innehåller också empiriskt belagda lagar om specialfall.
Den mest teoretiska grenen av hållfasthetsläran är kontinuummekanik. Andra grenar är balkteori, elastodynamik och utmattningslära.
Hållfasthetslärans grunder
En strukturs förmåga att bära last då den belastas med enaxligt tryck eller drag bestäms av dess tvärsnittsarea, A. En tjock pelare kan exempelvis bära en större last än en smal, om båda är tillverkade av samma material. Normalspänning är en av de viktigaste storheterna inom hållfasthetsläran; den betecknas σ (sigma) och beräknas genom
där F (Newton) är belastningen och A (m²) är tvärsnittsarean. Normalt brukar positiv riktning för kraften vara utåt, det vill säga dragspänning är positiv och tryckspänning negativ. Spänning har enheten N/m² som betecknas Pascal (Pa). Dessa formler gäller endast om strukturen inte knäcker samt att sträckgränsen för materialet inte överstigs.
Då en struktur belastas kommer den även a
Materialutmattning
Utmattning är försämring av ett materials hållfasthet orsakad av upprepade, låga mekaniska spänningar.[1] Utmattningsbrott sker vanligtvis i tre steg. Under det första steget uppstår den initiala sprickan. Under det andra steget växer sprickan för att i steg tre utsättas för ett katastrofalt brott.[2] Dessa utmattningsbrott utgör cirka 80&#;% av alla maskinkonstruktionshaverier[3] och cirka 90&#;% av alla brott i metaller[4].
Det första steget vid utmattning är steg I, vilket utgörs av en initial spricka som ofta börjar vid en repa på ytan eller en inre defekt såsom en inneslutning. I steg II växer sprickan lite för varje cykel som den utsätts för. Ytan får små millimeterstora böljeslagsmärken (kallas på engelska för beach marks och skall inte förväxlas med striations som är mikrometerstora), det vill säga en räffla för varje cykel som sprickan vuxit (se figur 1). I steg III, när sprickan vuxit tillräckligt mycket alternativt om sprickan utsätts för en större last, sker ett plötsligt, katastrofalt brott.
Vid utmattning påverkas plasticiteten (deformerbarheten) och sträckgränsen. Ett materials förmåga att motstå utmattning kallas utmattn
Visst är det svårt att tolka text och anvisningar i eurokoderna och att hitta lämpliga formler för dimensioneringsarbetet. Nu har Torsten Höglund tillsammans med Lurvas samlat ca A4-sidor med formler, tolkningar och anvisningar för dimensionering av pelare, balkar, profiler och konstruktioner. I boken förekommer flera hänvisningar till formler i Eurokoden , aluminium [3]. Denna eurokoddel innehåller många formler som även kan användas för ståldimensionering.
Beräkningsanvisningarna visar tydligt hur man beräknar profildata som, areor, tröghetsmoment, elastiskt och plastiskt böjmotstånd. Beräkningsformlerna kan vara bra att ha till hands för svetsade balkar eller om man ska avflänsa HEA-balkar, göra urtag och hål. Givetvis kan man hämta profildata i någon balktabell Tibnors Konstruktionstabeller eller på ?iid=7. På denna webbplats finns bland annat uppgifter om hörnradier på KKR- och VKR-profiler, plastiska böjmotstånd för vinkelprofiler m.m. I flera beräkningsanvisningar har kontroll av vippningsformler kontrollerats med dataprogrammet LTBeam som kan laddas ner gratis från Mer information om programmet finns på nätet, där det även finns en informationsvideo. Här följer ett axpl
.