Tarmbakteriernas funktion – livsviktiga för hälsan
De nyttiga bakterierna i tarmen har flera viktiga funktioner och vi skulle inte överleva utan dem. De viktigaste funktionerna är att motverka att skadliga bakterier eller andra patogena mikroorganismer som svamp och virus förökar sig oproportionerligt, att bryta ner gallsyror, producera korta fettsyror, så kallade SCFA, producera arginin och glutamin, syntetisera Vitamin K och Folsyra, stimulera produktionen av immunoglobulin A – en antikropp som finns i bland annat tarmslemhinnan och som spelar stor roll för immunförsvaret i slemhinnan, bidra till att bilda anti-inflammatoriska cytokiner och nedreglera pro-inflammatoriska cytokiner samt att bidra till att framkalla så kallade Regulatoriska T-celler vilka förhindrar autoimmuna reaktioner.
Tarmbakterier, övervikt och fetma
Det finns forskning som visar att bakteriefloran i tarmarna även är förknippad med kroppsvikt. Exempelvis har bakteriestammen Lactobacillus rhamnosus rapporterats reducera kroppsvikten hos möss trots att dessa möss inte får färre kalorier. Det tyder på att tarmfloran har en påverkan på antingen mitokondrierna eller hormonerna på något sätt. Forskning v
Vad är tarmfloran och varför är det så viktigt att den är i balans?
I din tarm har du runt miljarder bakterier av fler än olika arter. Det är tio gånger mer än vad du har celler i din kropp, så i det avseendet är du faktiskt mer bakterie än människa! Tillsammans utgör dessa mikroorganismer vår mikrobiota – även kallad tarmfloran. Grunden till tarmfloran läggs redan under de första levnadsåren. Hos friska vuxna är tarmfloran relativt stabil, men den kan påverkas av faktorer som livsstil, kost och omgivning.
I tarmfloran finns både goda och onda bakterier. Det finns även neutrala bakterier som varken är goda eller onda men som spelar en viktig roll för matsmältningen. Obalans i tarmfloran innebär att antalet goda bakterier i tarmen minskar i antal, vilket ger utrymme för onda bakterier att föröka sig och ta över. På lång sikt kan detta leda till låggradig inflammation vilket har kopplats till en rad olika hälsoproblem och livsstilssjukdomar. En balanserad bakterieflora är viktig för ett flertal av våra kroppsliga funktioner, exempelvis sitter cirka 70 procent av vårt immunsystem i magen.
Vad är tarmfloran och varför är den viktig?
Bakterierna i tarmen
I tarmfloran finns cirka miljarder bakterier, som tillsammans väger ungefär 1,5 – 2 kilogram. Det finns även en enorm mångfald av bakterier, cirka olika arter. Dessa bakterier kan förenklat delas in i tre grupper: goda, onda och neutrala. Varje person har en unik sammansättning av bakterier i sin tarmflora – en sammansättning som är lika individuell som ett fingeravtryck. Tarmfloran förändras dessutom ständigt och påverkas av olika faktorer som ålder, kost och livsstil.
Tarmflorans funktion
Kroppen har ett betydande samspel med tarmflorans myriad av bakterier. Bakterierna är viktiga för matsmältningen och näringsupptaget, men även för immunsystemet – cirka 70 till 80% av immunförsvaret sitter i magen. Dessutom finns det en koppling mellan tarmfloran och hjärnan som kallas för gut-brain axis (tarm-hjärna axeln på svenska). Via gut-brain axis kan tarmfloran påverka vår mentala och emotionella hälsa, och vice versa.
När tarmfloran hamnar i obalans
I optimala fall råder det en jämvikt mellan de goda och de onda bakterierna i tarmfloran. Däremot kan faktorer som livsstil, kost och omgivning rubba jämvikten. Om ant
Tarmflora
Tarmflora är de bakterier och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. De lever ofta i mutualism med värddjuret. Många växtätare har tarmbakterier som bryter ner cellulosa.
Tarmflora hos människan
Kolibakterier finns i tarmen i riklig mängd och bidrar med bildandet av K-vitamin.[1] Mängden tarmbakterier hos en vuxen människa uppgår till drygt ett kilogram.[2]
En bakterieflora är aggregatet av bakterier, svampar och andra mikroorganismer som normalt förekommer på eller i kroppen hos människor och andra djur. Tarmfloran är därför aggregatet av mikroorganismer som förekommer i tarmkanalen. I matsmältningskanalen finns kilo bakterier, vilket motsvarar mer än biljoner mikroorganismer. Antalet mikroorganismer är tio gånger fler än antalet celler i kroppen. Bakteriefloran anses kunna bestå av mellan och 1 olika arter, men den största delen, 99 procent, utgörs av cirka 30–40 arter. [3]
Bara cirka 5–7 procent av tarmfloran består av probiotiska bakterier (nyttobakterier). De flesta av de övriga bakterierna är varken gynnsamma eller skadliga men utgör likväl en viktig del av matsmältningssystemet.[3] De har variera
.