K&#;llkritik – bed&#;ma k&#;llors trov&#;rdighet
Olika typer av källor
En källa är något som du hämtar uppgifter ifrån. Det kan vara en person, en text, en webbsida, en bild, ett brev eller liknande. På den här sidan fokuserar vi på vetenskapligt material som vetenskapliga artiklar, böcker, avhandlingar, bokkapitel och konferensbidrag.
Olika källor passar i olika sammanhang
Du behöver välja olika typer av källor beroende på hur och när du ska använda dem. Om källan till exempel ska fungera som stöd för din frågeställning i en uppsats är det lämpligt att använda vetenskapligt material. Vill du däremot visa att det du skriver om är aktuellt eller viktigt för en yrkesgrupp kan artiklar i dagstidningar och yrkestidskrifter passa.
Det viktiga är att du reflekterar över om materialet är lämpligt i det sammanhang du tänkt använda det. I den akademiska världen är det viktigt att du använder dig av källor som är trovärdiga och sakliga och att du tydligt visar vilka källor s
K&#;llkritik – vad &#;r det?
Vad är källkritik?
Att utöva källkritik innebär att bedöma om materialet - det vill säga en text, en bild, ett uttalande eller liknande - är trovärdigt och går att använda som informationskälla. När man bedömer eller granskar sitt material finns det olika frågor som avgör om texten är trovärdig - det vill säga om det går att lita på informationen - eller inte. Man frågar sig vem som är upphovsperson till källan, när källan tillkom, varför och om uppgifterna kan kontrolleras och stämmer med andra oberoende källor.
När man skriver en uppsats och använder sig av källkritik bör man kunna ifrågasätta de källor man använder med sakliga argument. För en uppsats kan man ställa frågorna:
Vem är källans författare? Är det en myndighet, organisation eller en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?
I vilket syfte har texten författats? Till exempel för att informera om något, för att göra reklam, för att sälja något, för att sprida en åsikt, för att underhålla, för att luras? Politiska texter har till exempel skapats för att sprida en viss åsikt och kanske exkluderar vissa delar som inte stämmer överens med åsikten som man
Source criticism
Process of evaluating an information source
Source criticism (or information evaluation) is the process of evaluating an information source, i.e.: a document, a person, a speech, a fingerprint, a photo, an observation, or anything used in order to obtain knowledge. In relation to a given purpose, a given information source may be more or less valid, reliable or relevant. Broadly, "source criticism" is the interdisciplinary study of how information sources are evaluated for given tasks.
Meaning
[edit]Problems in translation: The Danish word kildekritik, like the Norwegian word kildekritikk and the Swedish word källkritik, derived from the German Quellenkritik and is closely associated with the German historian Leopold von Ranke (&#;). Historian Wolfgang Hardtwig&#;[de] wrote:
His [Ranke's] first work Geschichte der romanischen und germanischen Völker von &#; (History of the Latin and Teutonic Nations from to ) () was a great success. It already showed some of the basic characteristics of his conception of Europe, and was of historiographical importance particularly because Ranke made an exemplary critical analysis of his sources
Wikipedia:Trovärdiga källor
Traditionella uppslagsverks trovärdighet vilar på att deras författare är experter och auktoriteter på sina ämnesområden, medan Wikipedias trovärdighet vilar på dess källor. Med undantag för självklara uppgifter och påståenden som rimligen inte kan ifrågasättas måste därför innehållet i Wikipedias artiklar stödjas med tillförlitliga och tillgängliga källor så att det är möjligt för läsaren att kontrollera uppgifterna i artikeln mot källorna. Källhänvisningar är särskilt viktiga för att styrka sifferuppgifter, kontroversiella påståenden, värdeomdömen, begrepps svenska benämning och andra uppgifter som kan komma att ifrågasättas, och gör att det blir lätt att verifiera dem. Källor som är oberoende av artikelämnet krävs för att påvisa att artikelämnet är encyklopediskt relevant, det vill säga tillräckligt känt och uppmärksammat för att passa i Wikipedia.
Olika krav ställs beroende på vilken typ av uppgift som källan ska stödja. Även mindre auktoritativa källor kan accepteras, vid icke-kontroversiella uppgifter, men inte som enda källa i en artikel. Till syvende och sist måste en rimlighetsbedömning göras av om uppgiften är trovärdig, oomstridd o
.