Får jag prata med kollegor om en brukares hälsa?
Vems journaler får vårdpersonal läsa?
Svar: Vård- och omsorgsanställda får bara läsa journaler som de behöver ha tillgång till för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.
Måste personalen fråga vårdtagaren om lov innan de läser journalen?
Svar: Nej, så länge journalen tillhör en person de vårdar.
Vad kan hända om en personal läser en journal den egentligen inte får läsa?
Svar: Personen kan bli av med jobbet, men också bli anmäld och åtalad för dataintrång – vilket kan leda till böter eller fängelse i högst två år.
Får anhöriga läsa journalen?
Svar: Nej. Patientens närstående har inte rätt att få information om deras anhöriges vård och hälsa. Vårdtagaren bör tillfrågas om uppgifterna får lämnas ut. I slutändan tillhör dock journalen vårdgivaren – därför är det ofta upp till verksamhetenschefen att avgöra om en journal kan lämnas ut eller inte.
Får vårdpersonal dela med sig av hälsoinformation om vårdtagaren till andra?
Svar: All personal inom vården har tystnadsplikt, vilket i grunden innebär att den som jobbar inom vården aldrig får lämna ut information eller
I en artikel i Expressen skriver flera läkare att de är bekymrade över den dåliga sekretessen i sjukvården. I praktiken kan vem som helst få tillgång till patientjournaler, vilka läkemedel som patienten står på osv. Det är allvarligt och därför är det särskilt viktigt att läkare inte skriver något som kan vara negativt för patienten. Kontrollera alltid dina egna journaler så det inte står något opassande i dem.
Tandvårdsskadeförbundets medlemmar har erfarenhet av att läkare skriver felaktiga påståenden i journalerna. Det kan handla om att patienten anses psykiskt sjuk, labil, inte klarar sig själv, har förföljelsemani och mycket mer. Det kan också stå saker om ens partner och barn, som inte alltid är fördelaktigt.
Ofta förlöjligas amalgamskadade patienter i läkarjournalerna. Särskilt gäller det deras tro att amalgam, titan eller andra dentala material orsakar sjukdomen. Elöverkänslighet betraktas närmast som ett tvångsbeteende. Sådana påståenden kan få konsekvenser för lång tid framöver och i värsta fall orsaka att patienten inte får rätt vård och behandling.
För patienten är det svårt att få rättelse. Först krävs tillgång till journalerna och då måste man fråga
Alla får inte läsa allt
Oron för att sekretessen skulle hotas av datoriserade journaler är obefogad, anser Britt Ehrs. Hon leder projektet inom Uppsalas landsting för gemensamma och datoriserade journaler.
Snarare är det tvärtom &#; ligger journalen i ett datasystem kan man tack vare inloggningssystemen se vem som har läst i journalen. Och stickprov görs. Hur kunde man göra kontroller på pappersjournalens tid?
Dessutom kan man avgränsa både vilka journaler var och en får läsa genom olika behörighetsområden, och också enklare registrera patienternas önskemål när det gäller journalens tillgänglighet.
&#; Att journalen är gemensam innebär inte att jag har tillgång till allt som finns i journalen, förtydligar Britt Ehrs. Jag ska bara ha tillgång till det jag behöver för mitt arbete.
En särskild sekretessgrupp arbetar med att fastställa behörighetsreglerna. Vad som redan är klart är att alla läkare och sjuksköterskor ska ha tillgång till läkemedelslistan och varningar av olika slag.
Behörigheten att titta och anteckna i journalen delas i det system som används inom landstinget i Uppsala län in dels efter profession (sjuksköterskor får läsa och skriva i journalen men inte or
Ny lag ger vårdgivare tillgång till varandras patientjournaler
I dag träder den nya patientdatalagen i kraft. Den innebär att olika vårdgivare får tillgång till varandras journaler på elektronisk väg.
Den nya patientdatalagen ersätter patientjournallagen och vårdregisterlagen och ska gälla för alla vårdgivare oavsett huvudmannaskap. Syftet med den nya lagen är att vårdpersonal snabbare ska få tillgång till viktig medicinsk information. Patienten ska också kunna läsa sin egen journal på nätet.
Känsliga uppgifter i journalen skyddas genom att det registreras elektroniskt varje gång någon tar del av innehållet, och patienter har också möjlighet att spåra vem eller vilka som har läst deras journal. Patienten har också rätt att begära att känsliga uppgifter ska spärras, samt att spärren ska tas bort. Bara vid en nödsituation kan spärren tas bort av någon annan.
Under arbetet med lagen sa socialminister Göran Hägglund att bristfällig information skapar stora problem i vården och att för mycket tid ägnas till att söka efter information och journaler.
Två tillsynsmyndigheter
För att skydda patientens personliga integritet har både Datainspektionen och Socialstyrelsen tillsyn ö
.